Samarbetspartners


 

Hej igen!

Nu var det ett tag sedan sist. Mycket har hänt, men på samma spår – Jag jobbar med att bli hel och komma tillbaka till skidskyttet!
Då jag fortfarande kämpar med att komma ur skadeproblemen har det inte varit så mycket inom skidskytte att berätta om.
Det har tidigare känts svårt att skriva här på hemsidan då det inte funnits några riktigt tydliga svar på mina skador. Att det varit så invecklat har gjort att det känts svårt att formulera mig på ett bra sätt om hur läget är och vad jag fokuserar på, det är så många delar som påverkat varandra och jag har kontinuerligt jobbat med nya bitar och fått olika infallsyn på skadeproblemen. Det har tagit/tar massor av kraft och oändligt med tid att förstå kroppen och få till alla dessa bitar, men jag har succesivt lärt mig mer om varför  
1. Jag blev skadad från första början  2. Fick mer skadeproblem  3. Inte blir bra  4.Varför jag har ett visst rörelsemönster  5. Varför jag är stark i vissa muskler, svagare i andra osv.
Det har ju blivit några år av skador nu och min hemsida har under tiden blivit lagd åt sidan. Jag har nog i bakhuvudet tänkt att jag vill börja skriva igen när jag har något riktigt positivt att komma med och har mer tydliga svar, både för att det känns som att det är mer väsentligt för er som läser (om det fortfarande finns någon som kollar in här då och då), och för min egen skull, det är inte så kul att inlägg efter inlägg behöva förklara att jag fortfarande är skadad, fastän jag kämpar så otroligt mycket med att bli hel. Några av er kanske ändå uppskattar att läsa om mina dagar trots avsaknad av berättelser om livet på världscuper eller hur jobbig lägerveckan på 30 timmar var. Någon kanske tycker det är intressant och kul att läsa om hur jag går tillväga för att ta mig tillbaka och vart fokuset är för tillfället, så därför tänker jag börja skriva för er. 

Under alla dessa år jag varit skadad har jag varit hos olika sjukgymnaster och läkare, testat olika alternativa tillvägagångssätt som T.EX. ortobionomi, ögondiagnostik, naprapater. Jag har röntgats, gjort EMG, använt TENS, kortisonsprutor, VILAT, TRÄNAT, gjort oändliga timmar av rehab och styrka, och ALLT och ALLA har gjort mig starkare på olika sätt. Jag är glad och uppskattar allt jag och andra har gjort, alla fina människor som hjälpt och trott på mig och gett mig kunskap. Jag är tacksam för varje minut som jag och ni satsat på mig och mitt skidskytte!
I slutändan handlar det om att välja den väg som hjälper mig och gör mig starkare. Just nu känner jag att jag går till världens bästa sjukgymnast i Umeå, han ger mig klockrena svar och övningar som gör mig så mycket starkare och bättre där det behövs. Jag går även till en sjukgymnast emellanåt i Östersund för att hålla koll på kroppen och får ytterligare tips på övningar för ett bättre rörelsemönster.
Jag går på ögondiagnostik som hjälper mig bli friskare, och min mage mår så otroligt mycket bättre än på flera år.
Min fina vän Marie har precis gått ur naprapathögskolan och har gett mig behandlingar några gånger som fixar kroppen till det läge där den ska vara, för att hjälpa kroppen på traven att förstå vart den ska vara när musklerna sammarbetar som de ska.
Jag äter en medicin mot nervsmärta som hjälper mig otroligt mycket. Rent vardagligt märker jag det i att jag nu kan ta en fika och sitta ned med en vän utan att konstant skruva på mig, resa mig, skruva mig lite till. Tidigare ville jag verkligen inte åka hem till familjen för att jag visste hur dålig jag skulle bli i dagar efter,  tidigare kunde jag inte ens ligga på sidan i sängen mer än 5 sekunder, nu kan jag ligga så i 10!, skämt åsido, jag har blivit mycket bättre. Men det allra allra bästa är att jag kan börja åka skidor igen!
Det har varit tuffa år med mycket motgångar, men jag är fortfarande otroligt motiverad att komma tillbaka och det känns nästan konstigt själv hur självklart det känns att jag kommer göra det. Jag har lärt mig så mycket under denna tid och jag har insett hur viktigt det är att må bra och ta motgångar positivt.
Alla är vi individuella och har olika vägar som passar bäst för oss att ta oss dit vi vill nå. Jag tror att min väg funkar för mig, och jag tror att så länge jag vill fortsätta kämpa som jag gör, så är allt möjligt.

Kram Åsa

I nästa inlägg ska jag försöka beskriva (komma ihåg) mina skadeproblem, hur det påverkat mig och vad jag jobbar med för att bli hel och back in the game, och framför allt, vart den jäkla härvan startade.